Årets Fotograf 2022

VINNARE: Eddy van Vessel / Svenska Dagbladet / Frilans

Motivering:
Årets Fotograf Eddy van Wessel arbetar med rötter i en traditionell bildjournalistik men med ett egensinnigt bildspråk som bottnar i en outtröttlig vilja att berätta om sin samtid. Van Wessel berättar från de mest fasansfulla, krigsdrabbade delarna av världen. Hans bilder utmärks av att han aldrig ger vika för det han bevittnar, han sätter aldrig skygglappar på verkligheten. I rapporteringen från krigets Ukraina lyckas han med det svåra konststycket att balansera mellan krigets ödeläggelse och bedrövelse samtidigt som han inte blottlägger de drabbades integritet. Eddy van Wessels bildjournalistik ger både en konkret beskrivning av händelser samtidigt som den förmedlar starka känslor. Eddy van Wessel visar på ett starkt människorättspatos och en kompromisslös vilja att ge en röst åt de mest utsatta.

Irpin, augusti 2022 Vems sida står Gud på i ett krig mellan två folk med samma religiösa lära? På bägge sidor av gränsen mellan Ukraina och Ryssland drar ortodoxa patriarker Guds namn med i vapenskramlet. En äldre man som passerar detta kapell mellan Irpin och Kiev utbrister: – Räcker det inte med ukrainare, måste de döda Gud också för att bli nöjda?
Yampil, 3 november 2022 Kriget lämnar efter sig hela skogar med breda söndersplittrade tallar och svedda stammar. Vid de sprängda och utbrända stridsvagnarna och övergivna posteringarna är scenen densamma: utspridda spår av soldatliv: konserver, kex, fruktpuréer, sjukförband, ammunitionslådor, bloddränkta och trasade klädrester.
Kharkiv, 25 april 2022 Ett hem i Kharkiv efter ett ryskt missilangrepp.
Derhachi, 5 maj 2022 Den 82-årige Leonid hade gått ut från sitt hus för att se vad som hänt i granatattacken, som visade sig ha dödat två av hans grannar, en mamma och hennes som son som hade vårpicknick. I nedslaget knappa minuten senare dog även Leonid.
Irpin, 23 april 2022 Ännu ett köpcenter som sprängts till grunden.
Stadsdelen Saltivka i Khrakiv, 28 april 2022 En bil passerar en tunnelbanestation som träffats av en rysk klusterbomb. Fyra civila dog i attacken.
Sloviansk, 17 oktober 2022 En fröprocessfabrik har sprängts av ryska missiler, flockar av fåglar samlas i ruinerna för att njuta av fröna i spillrorna av den tidigare fabriken.
Irpin, Mars 2022 Vid bron över floden Irpin har den mexikanske konstnären Roberto Marquez bland annat gjort en installation av kors som ett minne över massakrerna i Butja och Irpin.
Irpin, 23 mars 2022 Utbrända och sprängda personfordon längs vägarna är en lika vanlig syn i Ukraina som bilkyrkogårdar. Vanliga är också vittnesmålen om hur civila, ibland hela familjer, på flykt undan striderna dödades i sina bilar trots vita trasor hängande ut från bilrutorna och ordet ”evakuering” skrivet med stora kyrilliska bokstäver.
Donetsk, 2 maj 2022 I närheten av byn Vil’ne Pole nära frontlinjen, i regionen Donetsk. Ett av de många hus som har förstörts av ryska missiler – trots att man målar dit texten ”civila”.
Odessa,16 mars 2022 I början av kriget fylls varje dag tusentals och återigen tusentals sandsäckar av civila för att skydda den historiska staden Odessa mot ryska attacker. Spadarna har lagts åt sidan i väntan på nästa transport av säckar.
Avdiivka,1 augusti 2022 Att köra in i Avdiivka är som att uppleva apokalypsen i realtid. Den lilla staden, som gränsar till den ryskockuperade Donetsk, har varit under konstant rysk beskjutning i flera månader. De fåtal människor som bor kvar framlever sina liv i mörka fuktiga källare som de lämnar då och då för att få tag på vatten och mat.
Irpin, april 2022 Irpin, Butja, Dmytrivka, Chernihiv, Trostyanets, Ochtyrka, Kharkiv, Bakhmut, Avdiivka … Överallt svedda fasader och gapande granathål och människor som vandrar in och ut från det som en gång var deras hem. På jakt efter ting som överlevt; bestick, en pall, ett krucifix … Samtidigt som kriget fortgår och livet pågår.
Bakhmut, 17 november 2022. Pensionärsparet Lidia Rakitska och Volodymyr Rakitsky har precis vårdats för splitterskador i raketattackerna som förstörde deras hem i Chasiv Yar. Bägge är helt tysta där de sitter på en bänk i en korridor i Bakhmuts mobila sjukhus medan väggarna skakar i de oupphörliga artilleriattackerna. Minuterna före attacken höll de varandras händer och uttalade samma fras som blivit deras dagliga besvärjelse sedan kriget bröt ut: – Så länge vi har varandra så kan inget ont hända oss.
Bakhmut, 3 November 2022. Hon säger inget, skriker bara ut sin vanmakt. En kvart innan hon kom hem landade en serie granater i kvarteret, förstörde hennes hem och dödade hennes make.
Kharkiv, 29 april 2022. I en timma i kön till militärkontrollen sitter hon lika tyst, lika orörlig i bilen och med samma blick och ansiktsuttryck. Efter att ha levt gömd i två månader i Ruska Lozova, där människor till och med begravde sina döda i källare, har hon, maken och hunden just lyckats ta sig ut från byn som varit belägrad av den ryska armén.
Kharkiv, maj 2022. En gasledning har precis träffats av en rysk missil och satte hela området i brand. De boende i området flyr med de tillhörigheter de förmår ta med sig.
Kramatorsk, 27 juli 2022. Ryssland hävdar att ukrainska armén använde Skola 23 i Kramatorsk – en av över 3000 krigsförhärjade skolor i Ukraina – som bas och att över 300 soldater dödades i attacken. Efter en hel dags letande i ruinerna fann vi inte minsta spår av militär aktivitet. Däremot mötte vi den 12-åriga Vova som i flera veckor har letat efter sin bänk och sina böcker: – Jag vet inte varför jag alltid kommer hit. Men jag vet att jag inte ens kan peka ut var mitt klassrum ligger… eller, jag menar låg.
Soledar, November 2022 Överallt nära fronten har den ukrainska armén så kallade medicinska ”stabiliseringspunkter” som akutvårdar skadade soldater. I närheten av byn Prechystivka vid östfronten är striderna intensiva. Dessa soldater är lyckligt lottade som bara skadats lindrigt och som därför står i kö för behandling. På frågan om hur många av deras kollegor som dött slår soldaterna bara uppgivet ut med händerna.
Slatyne, 15 juli 2022. Sekunderna innan Juriy sjunker ihop, greppar korset om halsen i sitt enkla hus i den nästintill övergivna frontbyn Slatyne – som betyder ”vacker plats” – och frågar var Gud tagit vägen, hade han bröstat upp sig, gjort segergest med den ena handen, pekat mot klusterbomben med den andra och sagt: – Vi ska uthärda. Den jäveln tog mig inte. Jag lever …
Bakhmut, November 2022. Bakhmut har kommit att kallas för krigets ”köttkvarn”. Stadens enda brandkår arbetar under extrema förhållanden; artilleribeskjutningen kommer ibland så nära som 50 meter. Här har en rysk raket träffat ett hus och dödat en civil man. Eftersom staden inte längre har någon ordinarie ambulanstjänst tar brandmännen även hand om de skadade och dödade.
Mykolaiv, mars 2022. Efter bombattacker mot militärbaracker i Mykolaiv dödades dussintals unga ukrainska kadetter, inofficiella källor hävdar att runt 150 kadetter dödades. Efter 30 timmar i en luftficka under fyra lager av betong räddades en ung man vid namn Vasyl. Vi hörde någon ropa djupt nerifrån och tillkallade brandkåren. En räddningsarbetare kryper under betongplattorna för att prata med Vasyl.
Kharkiv, maj 2022 Plötsligt händer det – i ett bostadsområde, på en lekplats, hos frisören eller som i det här kvarteret i Kharkiv där sju dödades och ett stort antal skadades i kön till humanitär hjälp – att luften fylls av det där swishande ljudet av klusterbomber och tunga artilleripjäser. Två till tre sekunder har man på sig till nedslaget och frågan om slumpen ger dig ännu en dag att leva. Och när brandkåren är upptagen på annat håll använder mannen på bilden en vattenslang för hemmabruk
Tågstationen i Kharkiv, mars 2022 När kriget bröt ut införde Ukraina generell mobilisering för män mellan 18 och 60 år. De första krigveckorna tas många känslosamma farväl mellan älskande par på tågstationer runt om i Ukraina.

NOMINERADE:

Niclas Berglund / Sveriges Television

Yvonne Åsell / Svenska Dagbladet

Det är långt ifrån första gången som Sverige och USA tränar tillsammans – men nu under Baltops-övningen på Gotland har omständigheterna förändrats. Snart kan de båda slåss för Nato. Vid Tofta skjutfält landstiger amerikanerna med 250 soldater från marinkåren under den stora övningen Baltops 2022. Tillsammans med de svenska soldaterna ska de öva på att slå tillbaka fiender som luftlandsatts på Gotland.
Det är långt ifrån första gången som Sverige och USA tränar tillsammans – men nu under Baltops-övningen på Gotland har omständigheterna förändrats. Snart kan de båda slåss för Nato. Vid Tofta skjutfält landstiger amerikanerna med 250 soldater från marinkåren under den stora övningen Baltops 2022. Tillsammans med de svenska soldaterna ska de öva på att slå tillbaka fiender som luftlandsatts på Gotland.
Det är långt ifrån första gången som Sverige och USA tränar tillsammans – men nu under Baltops-övningen på Gotland har omständigheterna förändrats. Snart kan de båda slåss för Nato. Vid Tofta skjutfält landstiger amerikanerna med 250 soldater från marinkåren under den stora övningen Baltops 2022. Tillsammans med de svenska soldaterna ska de öva på att slå tillbaka fiender som luftlandsatts på Gotland.
Det är långt ifrån första gången som Sverige och USA tränar tillsammans – men nu under Baltops-övningen på Gotland har omständigheterna förändrats. Snart kan de båda slåss för Nato. Vid Tofta skjutfält landstiger amerikanerna med 250 soldater från marinkåren under den stora övningen Baltops 2022. Tillsammans med de svenska soldaterna ska de öva på att slå tillbaka fiender som luftlandsatts på Gotland.
Det är långt ifrån första gången som Sverige och USA tränar tillsammans – men nu under Baltops-övningen på Gotland har omständigheterna förändrats. Snart kan de båda slåss för Nato. Vid Tofta skjutfält landstiger amerikanerna med 250 soldater från marinkåren under den stora övningen Baltops 2022. Tillsammans med de svenska soldaterna ska de öva på att slå tillbaka fiender som luftlandsatts på Gotland.
Det är långt ifrån första gången som Sverige och USA tränar tillsammans – men nu under Baltops-övningen på Gotland har omständigheterna förändrats. Snart kan de båda slåss för Nato. Vid Tofta skjutfält landstiger amerikanerna med 250 soldater från marinkåren under den stora övningen Baltops 2022. Tillsammans med de svenska soldaterna ska de öva på att slå tillbaka fiender som luftlandsatts på Gotland.
Det är långt ifrån första gången som Sverige och USA tränar tillsammans – men nu under Baltops-övningen på Gotland har omständigheterna förändrats. Snart kan de båda slåss för Nato. Vid Tofta skjutfält landstiger amerikanerna med 250 soldater från marinkåren under den stora övningen Baltops 2022. Tillsammans med de svenska soldaterna ska de öva på att slå tillbaka fiender som luftlandsatts på Gotland.
Det är långt ifrån första gången som Sverige och USA tränar tillsammans – men nu under Baltops-övningen på Gotland har omständigheterna förändrats. Snart kan de båda slåss för Nato. Vid Tofta skjutfält landstiger amerikanerna med 250 soldater från marinkåren under den stora övningen Baltops 2022. Tillsammans med de svenska soldaterna ska de öva på att slå tillbaka fiender som luftlandsatts på Gotland.
Det är långt ifrån första gången som Sverige och USA tränar tillsammans – men nu under Baltops-övningen på Gotland har omständigheterna förändrats. Snart kan de båda slåss för Nato. Vid Tofta skjutfält landstiger amerikanerna med 250 soldater från marinkåren under den stora övningen Baltops 2022. Tillsammans med de svenska soldaterna ska de öva på att slå tillbaka fiender som luftlandsatts på Gotland.
Det är långt ifrån första gången som Sverige och USA tränar tillsammans – men nu under Baltops-övningen på Gotland har omständigheterna förändrats. Snart kan de båda slåss för Nato. Vid Tofta skjutfält landstiger amerikanerna med 250 soldater från marinkåren under den stora övningen Baltops 2022. Tillsammans med de svenska soldaterna ska de öva på att slå tillbaka fiender som luftlandsatts på Gotland.
När Rasmus Paludan fick tillstånd att åka till Husby på sin turné agerade Husbyborna snabbt för att förhindra våldet. I en timmes tid står han omringad av poliser iklädd hjälm och skyddsväst med en megafon där han ropar att ”alla i Husby hatar Koranen”. Det är tidvis svårt att höra hans budskap. Under tiden han bränner koranen spelar han upp enkla meningar där han bland annat säger att profeten Muhammed ”hade sex med en gris och en hund” När Paludan åkt från Husby kommer människor till platsen där Koranen bränts. Flera gråter. En man begraver ansiktet i askan och sedan lägger de askan i en kvinnas klänning, sen tvättas marken ren med vatten. Människorna vill inte prata med media, de tycker vi ska ställa frågan ”varför” till Paludan.
När Rasmus Paludan fick tillstånd att åka till Husby på sin turné agerade Husbyborna snabbt för att förhindra våldet. I en timmes tid står han omringad av poliser iklädd hjälm och skyddsväst med en megafon där han ropar att ”alla i Husby hatar Koranen”. Det är tidvis svårt att höra hans budskap. Under tiden han bränner koranen spelar han upp enkla meningar där han bland annat säger att profeten Muhammed ”hade sex med en gris och en hund” När Paludan åkt från Husby kommer människor till platsen där Koranen bränts. Flera gråter. En man begraver ansiktet i askan och sedan lägger de askan i en kvinnas klänning, sen tvättas marken ren med vatten. Människorna vill inte prata med media, de tycker vi ska ställa frågan ”varför” till Paludan.
När Rasmus Paludan fick tillstånd att åka till Husby på sin turné agerade Husbyborna snabbt för att förhindra våldet. I en timmes tid står han omringad av poliser iklädd hjälm och skyddsväst med en megafon där han ropar att ”alla i Husby hatar Koranen”. Det är tidvis svårt att höra hans budskap. Under tiden han bränner koranen spelar han upp enkla meningar där han bland annat säger att profeten Muhammed ”hade sex med en gris och en hund” När Paludan åkt från Husby kommer människor till platsen där Koranen bränts. Flera gråter. En man begraver ansiktet i askan och sedan lägger de askan i en kvinnas klänning, sen tvättas marken ren med vatten. Människorna vill inte prata med media, de tycker vi ska ställa frågan ”varför” till Paludan.
När Rasmus Paludan fick tillstånd att åka till Husby på sin turné agerade Husbyborna snabbt för att förhindra våldet. I en timmes tid står han omringad av poliser iklädd hjälm och skyddsväst med en megafon där han ropar att ”alla i Husby hatar Koranen”. Det är tidvis svårt att höra hans budskap. Under tiden han bränner koranen spelar han upp enkla meningar där han bland annat säger att profeten Muhammed ”hade sex med en gris och en hund” När Paludan åkt från Husby kommer människor till platsen där Koranen bränts. Flera gråter. En man begraver ansiktet i askan och sedan lägger de askan i en kvinnas klänning, sen tvättas marken ren med vatten. Människorna vill inte prata med media, de tycker vi ska ställa frågan ”varför” till Paludan.
När Rasmus Paludan fick tillstånd att åka till Husby på sin turné agerade Husbyborna snabbt för att förhindra våldet. I en timmes tid står han omringad av poliser iklädd hjälm och skyddsväst med en megafon där han ropar att ”alla i Husby hatar Koranen”. Det är tidvis svårt att höra hans budskap. Under tiden han bränner koranen spelar han upp enkla meningar där han bland annat säger att profeten Muhammed ”hade sex med en gris och en hund” När Paludan åkt från Husby kommer människor till platsen där Koranen bränts. Flera gråter. En man begraver ansiktet i askan och sedan lägger de askan i en kvinnas klänning, sen tvättas marken ren med vatten. Människorna vill inte prata med media, de tycker vi ska ställa frågan ”varför” till Paludan.
När Rasmus Paludan fick tillstånd att åka till Husby på sin turné agerade Husbyborna snabbt för att förhindra våldet. I en timmes tid står han omringad av poliser iklädd hjälm och skyddsväst med en megafon där han ropar att ”alla i Husby hatar Koranen”. Det är tidvis svårt att höra hans budskap. Under tiden han bränner koranen spelar han upp enkla meningar där han bland annat säger att profeten Muhammed ”hade sex med en gris och en hund” När Paludan åkt från Husby kommer människor till platsen där Koranen bränts. Flera gråter. En man begraver ansiktet i askan och sedan lägger de askan i en kvinnas klänning, sen tvättas marken ren med vatten. Människorna vill inte prata med media, de tycker vi ska ställa frågan ”varför” till Paludan.
När Rasmus Paludan fick tillstånd att åka till Husby på sin turné agerade Husbyborna snabbt för att förhindra våldet. I en timmes tid står han omringad av poliser iklädd hjälm och skyddsväst med en megafon där han ropar att ”alla i Husby hatar Koranen”. Det är tidvis svårt att höra hans budskap. Under tiden han bränner koranen spelar han upp enkla meningar där han bland annat säger att profeten Muhammed ”hade sex med en gris och en hund” När Paludan åkt från Husby kommer människor till platsen där Koranen bränts. Flera gråter. En man begraver ansiktet i askan och sedan lägger de askan i en kvinnas klänning, sen tvättas marken ren med vatten. Människorna vill inte prata med media, de tycker vi ska ställa frågan ”varför” till Paludan.
När Rasmus Paludan fick tillstånd att åka till Husby på sin turné agerade Husbyborna snabbt för att förhindra våldet. I en timmes tid står han omringad av poliser iklädd hjälm och skyddsväst med en megafon där han ropar att ”alla i Husby hatar Koranen”. Det är tidvis svårt att höra hans budskap. Under tiden han bränner koranen spelar han upp enkla meningar där han bland annat säger att profeten Muhammed ”hade sex med en gris och en hund” När Paludan åkt från Husby kommer människor till platsen där Koranen bränts. Flera gråter. En man begraver ansiktet i askan och sedan lägger de askan i en kvinnas klänning, sen tvättas marken ren med vatten. Människorna vill inte prata med media, de tycker vi ska ställa frågan ”varför” till Paludan.