Porträttserie 2017

Vinnare: Åsa Sjöström

Jag kände på slutet, innan vi flydde vårt hem, att han höll på att bryta ner mig. Fastän jag vet att han är störd, till slut blir du hjärntvättad. Du börjar tro på vad han säger, att man är helt värdelös och att man beter sig fel. Tidigare har jag känt att jag varit immun mot hans ord och slag. Men det var svårt på slutet. Det var tufft att känna så, att jag blev svag, för jag är äldst bland oss syskon. Jag var tvungen att vara där för dem, och för vår mamma. Jag kunde ofta hålla mina känslor i styr, var lugn när kaoset drog igång där hemma. Så länge jag kan minnas har jag tänkt så, att jag ska vara, borde vara, den axel de andra kunde luta sig mot. Det kunde jag inte vara sista tiden. Jag släppte ut allt om nätterna, när mina småsyskon sov. Det var bara en av mina systrar, hon jag delade rum med, som vaknade av att jag grät. Text: Linda Vodopija Stark
När jag hörde hur han slog mamma eller mina syskon fantiserade jag ofta om att sätta en kniv i honom. Under de stunderna hatade jag mig själv för att jag inte gjorde det, för att jag var så feg och lät honom göra så. Samtidigt fick jag panik över att jag tänkte så. Text: Linda Vodopija Stark
En gång för många år sen, när jag var liten, jag tror jag gick i andra klass, märkte min lärare att jag hade blåmärken på kroppen. Genom min lärare och skolsköterskan kopplades socialen in. Jag berättade att vår pappa slog mig, mina syskon och vår mamma regelbundet. Men vet du vad de gjorde? De ringde upp min pappa, stämde möte med honom och frågade om det stämde. Fattar du? Vet du hur mycket han slog mig efter det? Han tvingade mig att säga att jag hade hittat på alltihop, att jag hade ljugit för att jag var arg på honom för att han inte ville köpa en ny mobiltelefon till mig. Text: Linda Vodopija Stark
Jag saknar ofta min pappa. Han var ju aldrig elak mot mig och min syster. Även om han skrek på mamma och de bråkade så att vi hörde, vilket kanske inte är schysst, så var han liksom inte taskig eller hotade oss. Ibland önskar jag att de kunde ha kontakt, mamma och pappa. De hade inte behövt bli tillsammans igen och vi behöver inte bli en familj igen, men att de hade kunnat prata och träffas ibland, de fantiserar jag ofta om. Ibland undrar jag hur det blev så här, att vi hamnade på en kvinnojour och nu har skyddade uppgifter. För vi har ju inte alltid haft det så här. När jag var yngre och de båda jobbade hade vi det bra, vår familj. De pussades när de kom hem och skojade med varandra och med oss. Jag har många fina minnen med pappa också, att han ofta tog med oss ut på picknick, eller hade ordnat så vi kunde ha grillkvällar och så. Men han började ju slå henne. Det är sanningen. Text: Linda Vodopija Stark
Bara det att detta är första gången jag kan njuta av att ha sommarlov, nu när vi har lämnat hemmet. Det känns overkligt att göra saker helt fritt, och att göra roliga saker, som att bada, äta godis och spela fotboll. Text: Linda Vodopija Stark
Det var längesen jag lydde honom om att stanna på mitt rum och ha dörren stängd. Det var liksom signalen, att han skulle börja slå mamma eller mina syskon. Jag kunde varken stanna kvar eller hålla tyst då, även om det innebar att han började slå mig istället. Men det gjorde inget. Det var så mycket värre att stanna kvar på rummet och höra hur han slog de andra. Och mamma gick ju alltid i försvar för oss. Trots att hon är så liten, hon är kortare än mig, så ställde hon sig alltid framför oss. Så jag kände att jag var tvungen att göra likadant för henne. Text: Linda Vodopija Stark
Jag känner mig inte alls trygg på jourboendet, det måste jag faktiskt säga. Om det vi i vår familj varit igenom, och det den djävulen har gjort och hotat med, inte räcker för att få bo på en jour i en helt annan kommun än vår hemkommun, så vet jag inte vad man som människa ska behöva gå igenom. Text: Linda Vodopija Stark
Som att ta struptag på henne. Det gjorde han flera gånger. Det hade han ju gjort innan med såklart, men de sista gångerna höll han kvar så länge runt hennes hals. En kväll puttade han in henne i ett att av lägenhetens fönster, så att det blev sprickor i rutan. Om våra grannar inte märkte något? Jo, det tror jag att det gjorde, till hundra procent. Vi hörde ju dem så hur kunde de inte ha hört oss när vi skrek. Men de tog aldrig kontakt, mamman i familjen hälsade inte ens på oss. Text: Linda Vodopija Stark
Jag har alltid haft lätt för att få vänner. Men jag har aldrig vågat bli för bra kompis med någon. Det går liksom inte att ha en bästis för då måste man berätta mycket om sig själv och sådant. Och gå hem till varandra. Det har jag aldrig kunnat. Så kommer det vara nu med, när vi kommer bo i en annan stad, börja ny skola och ha skyddade uppgifter. Men det är lugnt, jag är ju van. Text: Linda Vodopija Stark
Ett av de absolut största hoten mot kvinnors och barns hälsa – oavsett land – är mäns våld mot kvinnor. Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor skadar de inblandade barnen minst lika mycket som deras utsatta mammor. Trots det lyser konsekvenserna av att hur det är att vara barn och leva i en sådan destruktiv hemmiljö många gånger med sin frånvaro när våld i nära relationer diskuteras. Det är anmärkningsvärt. För sanningen är att det många gånger bor fler barn än kvinnor på jourernas skyddade boenden. I genomsnitt bor 2 700 barn per dygn på skyddade boenden i Sverige, varje år. Barn, som från en dag till en annan måste lämna sitt hem, sina kompisar, sin skola och förskola. Som tvingas skaffa skyddad identitet och memorera in en ny livs- och familjehistoria. Och vars behov och känslor ofta förbises eller missas vid det hjälparbete som drar igång när en kvinna väl blivit tillräckligt stark eller får en chans att lämna sin plågoande. Forskare som studerar våld i nära relationer utifrån ett barnperspektiv har dragit en viktig slutsats. I Sverige har vi ett bra system för att upptäcka, följa upp och sätta in rätt insatser till barn som upplevt våld i nära relationer. Men det hjälper föga om ingen orkar eller vågar härbärgera barnens oro, känslor, tankar och vittnesmål. Vi har träffat dem – barnen. Och lyssnat på deras vittnesmål. För oss har dem berättat om sin tillvaro. Där ilska, rädsla och oro är deras ständiga följeslagare genom livet. Det är hög tid att samhället, vi, får upp ögonen för hur barn drabbas av våld i nära relationer. Och vilket pris de får betala. Vi som utgör vuxenvärlden måste orka, våga och ta vårt ansvar att lyssna. Låta barnen prata till punkt. Stå kvar. Och ta deras ord på allvar. Tillsammans med barnen har jag skapat bilderna. Det är barnens kreativa verk eller idéer som håller dem anonyma för omvärlden. Porträtten är skapade genom

2:a plats: Fredrik Funck

STOCKHOLM 20170626 Dag 880
STOCKHOLM 20160206 Dag 375
STOCKHOLM 20150731 Dag 165
STOCKHOLM 20150708 Dag 141
STOCKHOLM 20150505 Dag 122
STOCKHOLM 20150505 Dag 77
STOCKHOLM 20150325 Dag 36
STOCKHOLM 20150315 Dag 26
STOCKHOLM 20150217 Dag 1. Två månader efter canceroperationen görs en behandling med cytostatika, i dagligt tal kallat cellgifter. – När jag fick veta att jag skulle få cellgifter så tänkte jag att tappa håret, och i och med det hela min identitet, var det bland det värsta som kunde hända, men det var inte så farligt. Det växer ut igen. Håret är en så liten del av hela historien, säger min fru. (Som inte vill figurera med sitt namn).

3:e plats: Ola Torkelsson

Fånglägret på flottbasen Guantánamo är president George W Bushs skapelse. Det ansågs vara en viktig del i USA:s krig mot terrorismen, det krig som intensifierades efter terrorattackerna den 11 september 2001. Genom åren har 779 personer blivit förda till lägret. 41 personer hålls fortfarande fångna. Av dem räknas 26 personer av ”för alltid”-fångar under krigets lagar. Två fångar har varit i lägret sedan det öppnades i januari 2002. Den senaste fången som fördes till lägret kom i mars 2008. Vakterna vid fånglägret ska inte kunna identifieras på bild. Därför vänder de bort sina ansikten och visar endast sina ryggar när du besöker lägret och fotograferar. På Guantanamo arbetar man som journalist under militärcensur vilket innebär att allt material gås igenom och kontrolleras så att ingen känslig information ska avslöjas. Det är oklart vad den amerikanska presidenten Donald Trump vill göra med lägret men under valrörelsen sa han att han ville fylla Guantánamo Bay med ”dåliga snubbar” men det har ännu inte skett. Bilden: En vakt bevakar en dörr under en visning av en del av fånglägret där fångarna under vissa förutsättningar ibland kan kommunicera med omvärlden.
Fånglägret på flottbasen Guantánamo är president George W Bushs skapelse. Det ansågs vara en viktig del i USA:s krig mot terrorismen, det krig som intensifierades efter terrorattackerna den 11 september 2001. Genom åren har 779 personer blivit förda till lägret. 41 personer hålls fortfarande fångna. Av dem räknas 26 personer av ”för alltid”-fångar under krigets lagar. Två fångar har varit i lägret sedan det öppnades i januari 2002. Den senaste fången som fördes till lägret kom i mars 2008. Vakterna vid fånglägret ska inte kunna identifieras på bild. Därför vänder de bort sina ansikten och visar endast sina ryggar när du besöker lägret och fotograferar. På Guantanamo arbetar man som journalist under militärcensur vilket innebär att allt material gås igenom och kontrolleras så att ingen känslig information ska avslöjas. Det är oklart vad den amerikanska presidenten Donald Trump vill göra med lägret men under valrörelsen sa han att han ville fylla Guantánamo Bay med ”dåliga snubbar” men det har ännu inte skett. Bilden: En vakt håller upp en grind vid en del av fånglägret.
Fånglägret på flottbasen Guantánamo är president George W Bushs skapelse. Det ansågs vara en viktig del i USA:s krig mot terrorismen, det krig som intensifierades efter terrorattackerna den 11 september 2001. Genom åren har 779 personer blivit förda till lägret. 41 personer hålls fortfarande fångna. Av dem räknas 26 personer av ”för alltid”-fångar under krigets lagar. Två fångar har varit i lägret sedan det öppnades i januari 2002. Den senaste fången som fördes till lägret kom i mars 2008. Vakterna vid fånglägret ska inte kunna identifieras på bild. Därför vänder de bort sina ansikten och visar endast sina ryggar när du besöker lägret och fotograferar. På Guantanamo arbetar man som journalist under militärcensur vilket innebär att allt material gås igenom och kontrolleras så att ingen känslig information ska avslöjas. Det är oklart vad den amerikanska presidenten Donald Trump vill göra med lägret men under valrörelsen sa han att han ville fylla Guantánamo Bay med ”dåliga snubbar” men det har ännu inte skett. Bilden: Två vakter bevakar en utgång vid en fängelsebyggnad.
Fånglägret på flottbasen Guantánamo är president George W Bushs skapelse. Det ansågs vara en viktig del i USA:s krig mot terrorismen, det krig som intensifierades efter terrorattackerna den 11 september 2001. Genom åren har 779 personer blivit förda till lägret. 41 personer hålls fortfarande fångna. Av dem räknas 26 personer av ”för alltid”-fångar under krigets lagar. Två fångar har varit i lägret sedan det öppnades i januari 2002. Den senaste fången som fördes till lägret kom i mars 2008. Vakterna vid fånglägret ska inte kunna identifieras på bild. Därför vänder de bort sina ansikten och visar endast sina ryggar när du besöker lägret och fotograferar. På Guantanamo arbetar man som journalist under militärcensur vilket innebär att allt material gås igenom och kontrolleras så att ingen känslig information ska avslöjas. Det är oklart vad den amerikanska presidenten Donald Trump vill göra med lägret men under valrörelsen sa han att han ville fylla Guantánamo Bay med ”dåliga snubbar” men det har ännu inte skett. Bilden: En vakt bevakar ingången till en fängelsebyggnad.
Fånglägret på flottbasen Guantánamo är president George W Bushs skapelse. Det ansågs vara en viktig del i USA:s krig mot terrorismen, det krig som intensifierades efter terrorattackerna den 11 september 2001. Genom åren har 779 personer blivit förda till lägret. 41 personer hålls fortfarande fångna. Av dem räknas 26 personer av ”för alltid”-fångar under krigets lagar. Två fångar har varit i lägret sedan det öppnades i januari 2002. Den senaste fången som fördes till lägret kom i mars 2008. Vakterna vid fånglägret ska inte kunna identifieras på bild. Därför vänder de bort sina ansikten och visar endast sina ryggar när du besöker lägret och fotograferar. På Guantanamo arbetar man som journalist under militärcensur vilket innebär att allt material gås igenom och kontrolleras så att ingen känslig information ska avslöjas. Det är oklart vad den amerikanska presidenten Donald Trump vill göra med lägret men under valrörelsen sa han att han ville fylla Guantánamo Bay med ”dåliga snubbar” men det har ännu inte skett. Bilden: Vakter vid fånglägret som betecknas Camp Delta.
Fånglägret på flottbasen Guantánamo är president George W Bushs skapelse. Det ansågs vara en viktig del i USA:s krig mot terrorismen, det krig som intensifierades efter terrorattackerna den 11 september 2001. Genom åren har 779 personer blivit förda till lägret. 41 personer hålls fortfarande fångna. Av dem räknas 26 personer av ”för alltid”-fångar under krigets lagar. Två fångar har varit i lägret sedan det öppnades i januari 2002. Den senaste fången som fördes till lägret kom i mars 2008. Vakterna vid fånglägret ska inte kunna identifieras på bild. Därför vänder de bort sina ansikten och visar endast sina ryggar när du besöker lägret och fotograferar. På Guantanamo arbetar man som journalist under militärcensur vilket innebär att allt material gås igenom och kontrolleras så att ingen känslig information ska avslöjas. Det är oklart vad den amerikanska presidenten Donald Trump vill göra med lägret men under valrörelsen sa han att han ville fylla Guantánamo Bay med ”dåliga snubbar” men det har ännu inte skett. Bilden: Ingång till ett cellblock i fånglägret.
Fånglägret på flottbasen Guantánamo är president George W Bushs skapelse. Det ansågs vara en viktig del i USA:s krig mot terrorismen, det krig som intensifierades efter terrorattackerna den 11 september 2001. Genom åren har 779 personer blivit förda till lägret. 41 personer hålls fortfarande fångna. Av dem räknas 26 personer av ”för alltid”-fångar under krigets lagar. Två fångar har varit i lägret sedan det öppnades i januari 2002. Den senaste fången som fördes till lägret kom i mars 2008. Vakterna vid fånglägret ska inte kunna identifieras på bild. Därför vänder de bort sina ansikten och visar endast sina ryggar när du besöker lägret och fotograferar. På Guantanamo arbetar man som journalist under militärcensur vilket innebär att allt material gås igenom och kontrolleras så att ingen känslig information ska avslöjas. Det är oklart vad den amerikanska presidenten Donald Trump vill göra med lägret men under valrörelsen sa han att han ville fylla Guantánamo Bay med ”dåliga snubbar” men det har ännu inte skett. Bilden: Vakt öppnar dörr till rum där fångarna kan träffa och prata med sina advokater.
Fånglägret på flottbasen Guantánamo är president George W Bushs skapelse. Det ansågs vara en viktig del i USA:s krig mot terrorismen, det krig som intensifierades efter terrorattackerna den 11 september 2001. Genom åren har 779 personer blivit förda till lägret. 41 personer hålls fortfarande fångna. Av dem räknas 26 personer av ”för alltid”-fångar under krigets lagar. Två fångar har varit i lägret sedan det öppnades i januari 2002. Den senaste fången som fördes till lägret kom i mars 2008. Vakterna vid fånglägret ska inte kunna identifieras på bild. Därför vänder de bort sina ansikten och visar endast sina ryggar när du besöker lägret och fotograferar. På Guantanamo arbetar man som journalist under militärcensur vilket innebär att allt material gås igenom och kontrolleras så att ingen känslig information ska avslöjas. Det är oklart vad den amerikanska presidenten Donald Trump vill göra med lägret men under valrörelsen sa han att han ville fylla Guantánamo Bay med ”dåliga snubbar” men det har ännu inte skett. Bilden: Vakter vid ingången till ett cellblock.