Bildreportage Utland 2017

Vinnare: Christoffer Hjalmarsson

Khaleda Begum Jahangir, 22, har bott i lägret i en vecka. Hon flydde från provinsen Walidang i Ungduw. – Militären kastade granater och brände våra hus. När vi upptäckte att det var vårt hus så sprang vi upp i bergen, säger hon. Hon har med sig dottern Monira, 1, i lägret. Men flickans pappa är inte där.
Den sista etappen på flykten sker till fots efter att båtarna tagit sig in till land.
Fler än 130 människor har dött i samband med att de flytt Burma med båt
Panik uppstår när man väl kommit i land och alla vill komma till ett läger.
Den lokala polisen bekräftade för internationella medier att 17 personer hade hittats vid liv – 15 kroppar hade flutit upp på land. Vad som hänt med de övriga ombord var okänt, men de flesta befaras ha drunknat. – Vi fruktar att vi kommer att hitta fler kroppar, säger polisinspektören Mohamed Kai Kislu till tv-kanalen Al Jazeera. Nurul Salam, 22, gick på båten i onsdags kväll tillsammans med sin mor, hustru och lille son. Även hans syster och hennes tre barn fanns med. Nu tros alla vara döda.
De som anländer till Bangladesh får förnödenheter innan de förs till flyktingläger.
För myndigheterna i Bangladesh, FN och hjälporganisationer har det akuta behovet av hjälp inneburit stora svårigheter i en region, som redan är en av de fattigaste i landet. FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi uppgav enligt Reuters efter att ha besökt området tidigare i veckan: – Kombinationen av begränsade sjukvårdsinrättningar, bristande sanitära och hygieniska förhållanden och överbefolkade läger… det är ett recept på en katastrof som gäller möjliga epidemier.
Flyktingarna blir fler och fler i lägren i Bangladesh. Enligt FN:s barnfond Unicef är sex av tio flyktingar barn.
Utmattade och frusna anländer flera av barnen till stranden i Bangladesh, där de får vänta på besked om vad som ska hända med dem nu.
När mat delas ut i flyktinglägren uppstår panikstämning när alla försöker få något att äta
På båtarna finns mest kvinnor och barn, som får hjälp att sätta sig i säkerhet efter ankomsten
I Gular Tula Tek har flera av flyktingbåtarna gått i land den senaste veckan. Det kom ytterligare båtar, fulla av människor som sökte säkerhet. Ett flertal hade redan anlänt tidigare på dagen och fick vänta på stranden. Några barn höll om varandra. De försågs med nödproviant och inväntade besked om vad som ska hända med dem nu.
I årtionden har det varit konflikt mellan minoritetsgruppen rohingya och den buddistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats från sina hem på grund av förföljelse och övergrepp. I augusti tog den senaste våldsvågen fart som hittills gjort att över 600 000 människor, mestadels barn, flytt över gränsen till grannlandet Bangladesh. Många har trängts i båtar, och spolats döda upp på Inani Beach saffransgula strand. Överlevarna har vittnat om misshandel, våldtäkter och brända byar. Amnesty International likställer Burmas behandling av rohingyerna med apartheid. Båtresan från Burma till Bangladesh är svår och många har inga krafter kvar när de anländer

2:a plats: Roger Turesson

Till monumentet kommer denna eftermiddag tusentals nordkoreaner för att hängivet visa sin uppskattning. Alla har de blommor i händerna. Alla bugar de djupt inför de gigantiska statyerna av landets tidigare ledare Kim Il Sung, nationens grundare, och hans son Kim Jong Il. Pyongyang Nordkorea 20170408.
Elever vid Pyongyang International Football School värmer upp och tränar balans. Bara de största fotbollstalangerna i landet blir utvalda och får chansen att gå i skolan. Pyongyang Nordkorea 20170412
Publiken i ett fullsatt Kim Il Sung stadium väntar på startskottet för Pyongyang maraton. En funktionär vaktar utgången. Pyongyang Nordkorea 20170409.
Pyongyangs tunnelbana är byggd djupt ner i underjorden och ska fungera som skyddsrum i krigstid. Pendlare åker i den långa rulltrappan upp från stationen Välstånd efter arbetsdagens slut. Pyongyang Nordkorea 20170412.
Från Juchetornet syns bostadskvarter i centrala Pyongyang. Husen har en förutbestämd färgskala och det är invånarna själva som får sköta ommålningen. Pyongyang Nordkorea 20170408
Få bilar syns på vägarna utanför huvudstaden Pyongyang. De flesta cyklar eller går. På en lastbil av 50-talsmodell trängs passagerare på flaket. De sitter på säckar och är på väg till en marknad. Wonsan Nordkorea 20170408.
Fredag morgon i ett av världens mest slutna länder. En trafikpolis står sysslolös längs en av Pyongyangs gator. Trots att det är rusningstid är det få bilar. Spårvagnar och bussar är de enda som rullar på gatan. Pyongyang Nordkorea 20170407.
Nordkoreaner på väg hem efter arbetsdagens slut. Tunnelbanevagnarna i Pyongyang pryds med porträtt av landets tidigare ledare Kim Il Sung och Kim Jong Il. Tåget rullar mellan stationerna Seger och Triumf. Pyongyang Nordkorea 20170412.

3:e plats: Lotta Härdelin

Hemfärden från den smältande permafrosten vid Duvannyj Jar, 2 juli 2017, på väg mot forskningsstationen i Tjerskij är ödesmättad. Tankarna pendlar mellan hotet mot hela vår civilisation som den smältande isen innebär, men tankarna går även till alla som dött i dessa otillgängliga trakter. Kolymafloden har en kuslig historisk klang. Här bröt Gulagfångar guld, byggde vägar och högg skog. Den bistra naturen gjorde det omöjligt att fly. Enligt historiska beräkningar dog ca tre miljoner straffångar i områdena kring Kolymafloden.
Duvannyj Jar, Sibirien, 2 juli 2017. Vi kör båten upp på stranden och Nikita kliver i land. Hans ben sjunker ner till knäna i strandbrynet. Landskapet liknar ingenting vi tidigare har sett: naken jord som är så mjuk att man måste hitta trädstammar att gå på för att inte sjunka ned. Ibland bildar jordhögarna små spetsiga toppar. Högre upp på strandbanken står isen blottad, en grå, glänsande vägg som förefaller ogenomtränglig. Den är 25 000 år gammal. Snart finns den inte mer. Under oss har vi ungefär 40 meter frusen jord som håller på att tina.
”Jag behöver elefanter, jag behöver oxar, jag behöver hästar. Grässlätten är människans urhem. Vi har förstört den och nu ska vi återskapa den”, säger Sergej Zimov. Sergej vill bli av med varenda buske och sly i sin park, där han försöker återskapa stenålderns ändlösa gräsmarker. Den som ska göra jobbet åt honom är bland annat en flock jakar. Pleistocene Park 4 juli 2017.
Tjerskij 1 juli 2017. Ungefär tjugo procent av husen i Tjerskij har under de senaste två decennierna blivit obeboeliga. De får sprickor, marken sjunker och fundamenten ger vika, de blir snedare för varje år och faller till sist ihop. Problemet är inte nytt. I Sibirien ska hus byggas på pelare – annars får deras värme den frusna marken att smälta och sjunka ner. Det nya är att klimatförändringen får permafrosten att smälta helt oberoende av människans mått och steg.
Nikita Zimov är son till Sergej och utbildad matematiker från Novosibirsk-universitetet. För några år sedan lämnade hans pappa över ansvaret för forskningsstationen till honom. 4 juli tar vi oss paddlandes in i Stenåldersparken Pleistocene Park. Det är ett 16 kvadratkilometer stort, inhägnat område ett tjugotal kilometer söder om forskningsstationen i Tjerskij. I Pleistocene Park pågår sedan tjugo år ett udda experiment.
Tjerskij, Sibirien, 4 juli 2017. Sergej Zimov, forskare. ”Tjerskij blir ett bra ställe att vara på när den mänskliga civilisationen som vi känner den går mot sin undergång. Jag var beredd när Sovjetunionen föll samman. Jag är lika beredd i dag.” I Ryssland är över sextio procent av landets yta täckt av permafrost. En av de första forskare som började publicera artiklar om sambandet mellan smältande permafrost och utsläpp av växthusgas var Sergej Zimov. Han leder den Nordöstra forskningsstationen utanför Tjerskij, Rysslands mest framstående forskningscenter när det gäller forskning om permafrost.
Duvannyj Jar, Kolymafloden, Sibirien, Ryssland 7 juli 2017 Konsekvenserna av global uppvärmning gestaltar sig som en gigantisk grå vägg av smältande is. 25 000 år gammal permafrost smälter, och Sibirien sjunker sakta ner i dyn. I takt med att permafrosten tinar släpps växthusgaser ut i atmosfären och förvärrar den globala uppvärmningen. Nikita Zimov, permafrostforskare, visar runt i det surrealistiska landskapet.