Vardagslivsreportage utrikes 2022

VINNARE: Eva Tedesjö / Dagens Nyheter

Motivering:
I Nordamerika finns traditioner bland urbefolkningen av att bränna mark under kontrollerade former. För att förhindra större skogsbränder och för att få balans i ekosystemet anordnar nationella skogsmyndigheten kontrollerade markbränder. Men i norra New Mexico, USA gick något snett, det var blåsigt och elden spred sig snabbt. Det blev den största och mest förödande skogsbranden någonsin i delstaten och den drabbade ett av de fattigaste områdena i USA. I resterna av vad som finns kvar efter brandens ödeläggelse försöker befolkningen bygga upp ett nytt liv. Kärleken till naturen och till sitt ursprung gör att Johnny Trujillo och dottern Beatrice vägrar att låta sig evakueras när skogsbranden nådde Mora Valley.

Eva Tedesjö har ett sceniskt bildspråk där hon med öppna, raka kompositioner låter gestalterna ta plats i bildrummet. Det är ett ödmjukt och avvaktande berättande där Tedesjö låter verkliga händelser och situationer få breda ut sig. I det stilla formspråket uppstår en känsla av lugn och stiltje, kanske också en uppgivenhet inför situationen. 

1. Johnny Trujillo och dottern Beatrice vägrade att låta sig evakueras när den största skogsbranden i delstaten New Mexicos historia nådde Mora Valley. De lyckades rädda sina egna hus, men systerns bostad och en lada och ett garage förstördes. När myndigheterna tappade kontrollen över en brasa blev det ett hårt slag för den fattiga befolkningen runt Klippiga bergen. I Nordamerika finns traditioner bland urbefolkningen av att bränna mark under kontrollerade former. Numera är det den nationella skogsmyndigheten som sätter fyr på mindre områden, för att förhindra större skogsbränder och få balans i ekosystemet. Men vid en kontrollerad brand i norra New Mexico gick något snett. Det var blåsigt och elden spred sig. Efter några veckor förenade den sig med flammorna från en annan kontrollerad brand som legat och pyrt. Det blev den största och mest förödande skogsbranden någonsin i delstaten. Och den drabbade ett av de fattigaste områdena i USA.
2. Katherine Uehleins hus brann ned till grunden. Dottern Larks boningshus klarade branden tack vare fasaden i metall. Getterna, hundarna, katterna och kaninerna klarade sig. Men hönsen dog i lågorna. Vattentanken smälte. Familjen flyttade till skogen i norra New Mexico från Santa Fe för 13 år sedan. De försörjde sig genom att sälja moderna så kallade jurtatält för andra människor som vill leva nära naturen. Butiken och varorna försvann i branden.
3. Under de närmaste åren råder stor risk för översvämningar i brandkatastrofens spår. Utan skogen saknas motstånd för vattenmassorna. Häftiga skyfall riskerar att skapa jordskred och floder med lera, stenblock och trädrester. Så när myndigheterna kallar till möte i Moradalen är syftet inte bara att informera om röjningsarbetet efter elden eller möjligheterna att söka skadestånd. De måste också varna för regnperioden och dess konsekvenser. Invånarna i Mora är behärskade, men trötta och irriterade.
4. Johnny Trujillo spejar i askan på tomten, tillsammans med den vuxna dottern Beatrice. Det är utbrända bilvrak, husgrunder och skräp. Beatrice Trujillo hittar saker hon känner igen från sin faster nedbrunna hus.
5. Diane Trujillo har satt på sig sitt rödaste läppstift. Ingen som möter henne kan ana att hon förlorat allt utom kläderna hon står och går i. Hon är Johnny Trujillos syster som förlorade sitt hem. ”Vi evakuerades några dagar innan lågorna nådde huset. Jag såg röken från Mora. Jag tänkte, det var det, mitt hus brinner ned”, berättar hon. Som så många i byn saknar hon försäkringar. ”Det är svårt att få, eftersom vi eldar med ved. Men vi har inte råd att värma våra hus med gas”, säger hon.
6. Ett hus brinner ned till grunden, ett landskap blir aldrig detsamma. En värld går förlorad, en skogsdunge i sänder. Det brinner i skog och mark på många platser på jordklotet. Ena året härjas Australien, andra året Grekland och Italien. I USA har delstater som Kalifornien och Oregon drabbats av omfattande bränder på senare år. I Sverige Västmanland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg.
7. ”Jag är inte utbildad och vet inget om vetenskap. Men jag kan säga så här: Det är mycket varmare på sommaren nu än när jag var ung. Då behövde man ta på sig en jacka om det regnade eller när solen gick ned. Och de säger att det är den globala uppvärmningen”, säger Johnny Trujillo. Han arbetade som brandman när han var yngre och visste vad han skulle göra. Ändå plågas han av tankarna på allt som han inte hann med.
8. Människorna i New Mexico talar om la querencia – det är ett uttryck som syftar på kärleken till hembygden. Den finns överallt, bland invånare som har bott i trakten i många generationer, och bland nykomlingar som sörjer sitt paradis.
9. Trots hoten om bränder och skyfall kommer Beatrice Trujillo stanna i dalen med barnen Damon, 5 och Renesmee, 8. ”Jag minns att vi hade vatten i ån och att ängarna var gröna och att det fanns massor av blommor när jag var liten. Så är det inte längre. Det är hemskt. Jag vill att vår vackra dal i Mora ska vara grön igen. Jag vill att våra fruktträd ska blomma. Men med den här torkan och den här branden får jag aldrig tillbaka det”.

NOMINERADE:

Casper Hedberg / Kontinent

Niclas Hammarström / Le Figaro Magazine / Frilans

Norzia, 8, och hennes syskon gräver dagligen i lämningarna efter den senaste störtfloden så att bilarna kan passera på vägen nedanför deras hus. Den ekonomiska och humanitära krisen i Afghanistan har gjort att många barn tvingats sluta skolan för att hjälpa till att försörja familjen. Norzias förhoppning är att någon bilist ska stanna till och skänka en slant som tack för barnens hårda arbete.
Spåren av störtfloderna syns överallt i Badakhshan. Flera år med svår torka och återkommande störtfloder förstör inte bara den åkermark som ska förse landets befolkning med spannmål, även hus och ibland hela byar förstörs när de kraftiga störtfloderna drar fram.
Den ekonomiska krisen i Afghanistan gör att många barn tvingas sluta skolan och hjälpa till med försörjningen. Jobben är oftast tunga och smutsiga, att jobba i gruvor och att vaska guld har blivit en vanlig syssla i det mineralrika Badakhshan. Barnen i byn Toryab jobbar från tidig morgon till sen eftermiddag, sju dagar i veckan med att vaska guld. En bra dag kan de tjäna dollar. De flesta dagarna är förtjänsten mindre än så.
Mohammad Hassans bror dog i en bilbomb 2021. Broderns fem barn bor numera hemma hos Mohammed Hassan i byn Mashad Khiel i Paktia. Mohammad Hassan säljer grönsaker, men efter den senaste tidens torka och störtfloder går affärerna dåligt. Tillslut såg han ingen annan utväg än att gifta bort sin 11-åriga dotter till en 15 år äldre man från grannbyn. I betalning för dottern fick han knappt 60 000 svenska kronor. – Bröllopet hölls här i vår trädgård, men jag var så olycklig att jag inte orkade vara med. Här med barnen Elham, 2, Sidiqullah, 7, Nasia, 6, Emran, 5, Hussein, 4, Mohammad, 10.
Bonden Abdul Qudus åkermark är nu full av ett djupt lager av sten. Åttio (80) procent av hans åkermark är förstörd på grund av störtfloder i byn Olar i distriktet Baharad i Badahkshan.
Mer än hälften av Afghanistans befolkning, på närmare 40 miljoner, lever på eller under gränsen till svält enligt World Food Programme, WFP. Och enligt en ny rapport från Rädda Barnen har antalet undernärda barn som kommer till deras mobila kliniker ökat med 50 procent. Regionalsjukhuset i Paktia har en egen avdelning för undernärda barn och antalet patienter är konstant hög.
Afghanistan är ett av de mest sårbara länderna i världen för klimatförändringar på grund av sin geografi, känslighet för förändrade vädermönster och en infrastruktur som inte kan hantera den globala uppvärmningen. Varje störtflod som drar fram följs av ett tröstlöst rensningsarbete. Vägen från Faizabad mot Wakhan kantas av stora schakthögar efter senaste störtfloden.
Byrepresentanter håller möte. Det finns inga ljusglimtar på dagordningen och samtalen kretsar mycket kring årets uteblivna skördar. Provinsen Paktia ligger i sydöstra Afghanistan och har – precis som många andra provinser i landet – drabbats hårt av såväl torka som störtfloder.
Den humanitära krisen i Afghanistan har förvärrats sedan talibanerna tog makten i augusti 2021. Närmare hälften av landets befolkning på knappt 40 miljoner människor lever idag på eller under gränsen till svält. Det placerar Afghanistan i toppen på listorna över världens mest utsatta länder. På regionsjukhuset i Paktia delas det varje dag ut matpaket till familjer där barnen tidigare vårdats för undernäring.
Omkring 60 procent av Afghanistans befolkning försörjer sig på jordbruk. I byn Pijuj i distriktet Shuda i Badakshan har Norska Afghanistankommittén precis färdigställt en skyddsvall som både skyddar byn mot störtflodernas oerhörda kraft men också leder upp vatten till byn via en kanal uppe på skyddsvallen. På så sätt får byborna färskt vatten till hushållen och till odlingsmarken.
Störtfloderna drar fram med en enorm kraft och sveper med sig allt i sin väg. Hus, träd, stenar och stora mängder jordmassor följer med. De urholkar bergssidorna och gör dalgångarna och klippskrevor både djupare och bredare. Flera av husen i byn Kushun Dara Bola ligger nu farligt nära kanten av den eroderade bergssidan, och varje år sker dödsolyckor när personer trillar ner för stupet. För att stoppa erosionen och skydda husen i byn har en tre meter hög skyddsvall byggts i dalgången.
Afghanistan är ett av de länder som släpper ut minst koldioxid, men samtidigt ett av de länder där klimatförändringarnas konsekvenser märks tydligast. Och detta drabbar ett redan fattigt och krigshärjat land. Mellan 1950 och 2010 har temperaturökningen i Afghanistan uppmätts till 1,8°C. Det är dubbelt så högt som det globala genomsnittet. Många träd har skövlats för att bli ved och för att göra plats för odlingsbar mark. Men i takt med temperaturökningarna blir konsekvenserna förödande. När träden försvinner tilltar erosionen och landskapet blir sårbart för störtfloder. I en park i Faizabad träffas kvinnor för att bereda fröpåsar med plantor som återplanteras i naturen. Och minst lika viktigt i talibanernas Afghanistan: arbetet ger kvinnorna en möjlighet att lämna hemmet, det blir ett sammanhang att träffas och prata.
The International Butler Academy, Holland Joshua Liru Masinde stryker sin skjorta. Eleverna arbetar från tidig morgon till sen kväll varje dag med att ta hand om slottet och lära sig allt om hur man sköter om ett hem och familjen som bor där.
The International Butler Academy, Holland Kocken har lagat mat hela dagen och köket ska städas innan eleverna får sluta för dagen. Henri Tervo navigerar sig fram mellan de andra eleverna i köket.
The International Butler Academy, Holland Studenterna övar en sista gång innan morgondagens stora middag. Det går inte som lärarna vill och det blir en irriterad stämning. Joshua Liru Masinde koncentrerar sig och försöker få allt rätt.
The International Butler Academy, Holland Allt ska vara perfekt under alla måltider. Inget lämnas åt slumpen. Varje bestick, tallrik och glas har sina mått till de andra. Jeffrey Van der Meulen kontroll mäter en sista gång.
The International Butler Academy, Holland En av studenterna tittar på sitt fickur under ett möte med de andra studenterna.
The International Butler Academy, Holland Alltid redo och med en vakande blick står en av butler eleverna beredd att rycka in.
The International Butler Academy, Holland Joshua Liru Masinde, Andrea Pierre Gerard Riboni och Guilherme Silvia Sanches manglar de 20 meter långa dukarna i en special mangel.
The International Butler Academy, Holland Henri Tervo och Joshua Liru Masinde dansar nästan fram över golvet när de serverar. Kvällens middag är den största eleverna har haft på slottet och man har förberett sig i flera dagar.
The International Butler Academy, Holland I ur och skur är det alltid gästen i första hand. Benjamin Umansky eskorterar en gäst till slottets matsal.
The International Butler Academy, Holland Rektor Robert Wennekes samlar sina elever I rummet bredvid sitt kontor. Han förklarar för dem hur viktigt morgondagens slutprov är. Misslyckas man så blir det inget diplom.
The International Butler Academy, Holland Guilherme Silvia Sanches (på stegen) och Andrea Pierre Gerard Riboni studerar i slottets bibliotek.
The International Butler Academy, Holland På Butlerskolan i Holland utbildar sig eleverna under tio veckor. De flesta får jobb redan innan skolan är över och de examinerade eleverna hamnar främst i Asien och USA. Butlereleverna tränar med sina paraplyer i slottsträdgården.